UV8B0195.jpg

Lämna världen bakom dig


Jag har läst "Lämna världen bakom dig", av Rumaan Alam. Boken har blivit riktigt uppskriven, kan man säga så? Jag menar att den fått mycket uppmärksamhet och fick mycket fin kritik i USA när den kom ut i höstas. Nominerad till National Book Award och hela faderuttan. Den ska bli Netflixfilm med Julia Roberts och Denzel Washington. Så - förväntningarna var ju ganska höga.


Boken handlar om en typisk New York-familj, mamma-pappa-barn-barn som åker från sin lägenhet i Brooklyn för att fira semester i hyrt lyxfinhus med pool på Long Island. Huset ligger långt utanför allt och det är tyst och lugnt. Sent på kvällen knackar det på dörren och ett äldre par presenterar sig som husets ägare. Ett elavbrott har slagit ut hela New York (utom semesterhuset - där finns det ström), det finns ingen mobiltäckning och den dystopiska känslan byggs snabbt upp.


Om man hade tagit hela New York i sina händer och plockat isär staden som ett legobygge, lagt ner bit för bit i en genomskinlig plastback, puff ner med alla Manhattans höghus, ner med Hamptons vita strandhus, i med några rosa randiga blusar från Ralph Lauren när vi ändå är igång, lägg till The New Yorker, olivolja från Eataly, hela jävla Lazard, Cobble Hill, några Manhattan-drinkar, ett gäng av New York Times Book Review, en sju åtta finansmänniskor... då hade det blivit boken. Det är ju inget fel på New York. Tvärtom - jag älskar New York. Men alla dessa referenser radas upp i boken, och det blir uttröttande, ett oändligt upprepande. Författaren har en hel del roliga formuleringar och liknelser, men även dessa blir man ganska mätt på, ganska snabbt.


Det är rörigt att hänga med i perspektivbytena. På ena raden får man hänga med i mammans tankar, på nästa rad dottern och nästa kan det vara Denzel Washington-kopian, huvudrollen som klurigt nog heter George Washington. Det är inte lätt att i så snabba vändningar följa med de olika karaktärerna.


Författaren ger många övertydliga förklaringar om karaktärernas hudfärg. Detta kunde han skrivit snyggare (om det måste vara med?) istället för rakt ut.





Något som också slog mig är om en trettonåring verkligen skulle sätta på en DVD (finns ingen internetuppkoppling - men ändå?) och en DVD med Vänner? Vet man ens vad Friends är om man är tretton?


För en gångs skull (nej, gäller även Harry Potter) kanske filmen kommer vara bättre än boken.