Skriva på heltid!
I onsdags förra veckan var sista dagen på mitt jobb som facköversättare. Mitt konsultuppdrag blev uppsagt för sex månader sen och jag fick erbjudande om anställning. Tack, men nej tack, sa jag.
Är jag dum i huvudet, tänker jag nu? Och har jag tänkt miljoner gånger sen dess. Jag gillade ju mitt jobb. Och mina kollegor! Men jag gillar det här mer, att skriva. Att företaga. Spänningen. Utmaningen. Att inte veta vad som kommer hända varje dag, vecka eller månad. Samtidigt är det riktigt jobbigt för en trygghetsberoende som jag, vilket jag insett att jag verkligen är, att inte veta vad som kommer hända. Varför utsätter jag mig för detta? Kanske för att den enda gången som jag gör något och tiden bara försvinner utan att jag ältar, oroar eller analyserar, är när jag skriver. Och känslan när jag kommer på en lösning på något i manuset, eller känslan av att få till den perfekta formuleringen på något, är obeskrivlig.
Igår tog jag en långpromenad hemmavid, kolla fina bilden vid Lödde Å, för första gången på länge, och insåg att jag ändå känner mig ganska avslappnad i den här situationen (just då i alla fall - det ändras snabbt fram och tillbaka). Det är som att jag fått en massa ny plats i huvudet för saker!
Saknar mina kollegor mest. Även om jag under det senaste året bara varit på plats på kontoret en dag i veckan, blir det ändå en tillhörighet. Därför är det alltid lika kul när du som läser mina inlägg hör av dig med ett mail eller en fråga eller en tanke. Vi fixar en ny tillhörighet och gemenskap här inne!
Som sagt, ovisst och osäkert. Och ROLIGT. För nu är det på allvar. Juni, juli, augusti och september. Jag måste prova. Jag har så många idéer som ska genomföras de här månaderna. Just nu skriver jag klart och redigerar Valpolicellavår, fortsättningen på Zinfandelsommar. Eftersom jag ger ut den på mitt eget förlag är det många moment som ska göras, mer än själva skrivandet. Omslag, inlaga, baksidestext, ISBN-nummer, e-bok, marknadsföring, distribution... ja det är en hel del. Men KUL. Just nu är det i alla fall helt klart mest fokus på att få klart manuset. Efter midsommar ska jag skicka texten till sättaren, som gör själva inlagan redo för tryck. Efter det är det dags för ny runda av korrekturläsning.
Efter att Valpolicellavår har skickats till tryck sätter jag direkt igång med en e-kurs om hur man ger ut sin bok själv - säljstart början av oktober. Ett alternativ till att betala ett hybridförlag för att ge ut din bok. Gör det själv och behåll alla pengarna, är mitt budskap och det kommer min kurs att handla om. Sen ska roman nummer tre skrivas. Råmanus ska vara klart innan julledighet och boken ges ut i maj nästa år. Och så har jag den där julnovellen som poppat upp. Den ska skrivas och ges ut före första advent. Det nyaste poppet i huvudet, den yngsta idén, är en barnbok. En bilderbok för åldern 3-6 ungefär. Tänk om den kunde bli klar före jul... Vi får se hur det går med allt. Fokus och öka!
Vill du hänga med mig och följa mina projekt? Det är ju fantastiskt. Som bearnaisesåsen till pommesen, eller parmesanen till linguinen. Eller ännu bättre: grillchipsen till boken. Jippi så kul att du vill läsa mina tankar! För känslan när någon som läst min första bok hör av sig och frågar när nästa bok kommer är värd all oro! DET är stort. Och att se alla som hör av sig och har förbokat Valpolicellavår! Hur roligt som helst. Det gör du här: hej@cpublishing.se Så får du ett mail i början av september när boken finns!
Så spännande och tror du gör helt rätt som ger dig själv möjlighet att skriva på 100 procent. Företagande är ju också väldigt roligt. Det är en sak jag kan ångra att jag inte vågade satsa tidigare fullt ut på företagandet. Det har i alla fall blivit över 10 år nu. Visst är det otryggt och inte alltid så fritt som det kan verka. Men ändå. Känslan av att skapa något eget och oftast går det bättre än jag vågade hoppas! Lycka till!