"Nomadland" med Frances Mc Dormand.
My mom said you're homeless. Is that true?
No. I'm not homeless. I'm just houseless.
Filmen skildrar fattigpensionärer i USA som bor i husbilar, reser runt och ströjobbar. De prioriterar friheten och gemenskapen. Frances Mc Dormand är magiskt bra i huvudrollen. Det är skildrat med humor och värme:
-My mom said you're homeless. Is that true?
-No. I'm not homeless. I'm just houseless.
Se trailern här.
Man blir ju helt... varm. Helt underbart var det också att höra musiken i filmen, av Ludovico Einaudi. Avundsjuk på dig om du inte lyssnat på honom innan. ÅH gör det direkt!
När jag googlade efter boken Nomadland så hittade jag en favoritbok, "Vild", av Cheryl Strayed, lite på samma tema.
(Den har förresten också blivit film, med Reese Witherspoon i huvudrollen.) En sann berättelse om Cheryl, som också utmanar sig själv, efter att hennes mamma hastigt går bort, gör en 100 dagars vandring längst Pacific Crest-leden. Vi snackar över 200 mil från gränsen till Mexico upp till Kanada. Japp. Efter sex veckors vandring försvinner hennes ena kängan nerför ett klippstup. Hejdå skor. Björnar, öken, skallerormar. Det är inte Skåneleden direkt.
Vill du läsa om pastellfluffiga gladheter så ska du inte läsa den här. Shuggie Bain är betong, gråskala, blåmärken och gråtsnoriga barnkinder. Det är åttiotal i Glasgow. Jag har aldrig varit i Glasgow, men om inte Corona funnits skulle jag varit i Edinburgh förra påsken… då kunde jag suttit här nu och vetat hur Skottland känns, luktar och ser ut. Men men. Du har kanske varit i Glasgow? Då vet du säkert att det inte är gråskalabetong hela linjen. Jag måste bara gnida in det, jag googlar. Ser slott à la Ronja Rövardotter-ruiner! Som att vara på lunch hemma hos Jon Snow. Vandringar upp och ner för berg som är grönare än den murrigaste modernaste gröna hotellväggen du kan tänka dig. På bergens klippbaksidor ligger långa djupa stränder som bara Harry Potter kan nå. Precis så ser det ut i Skottland, tydligen! Men inte i Shuggie Bain alltså. Det är gruvor och varv och stålverk och misshandel. Och Margret Thatcher.
I någon rescension läste jag om att han skriver om hår hela tiden. Detaljer om just hår. Men det jag lägger märke till när jag läser är sprit, ljummen öl och mat. Äcklig mat. Jag gillar sånt som jag ibland skäms för lite, som pulvermos. Aromat. Helst tillsammans. Och färdiggrillad kyckling. Sån som man kan köpa utomlands i små stånd, där kycklingen ligger simmande i olja i en plastburk. Åh den doften. Men det är inte riktigt så dessa goa grillade kycklingar beskrivs av Shuggie, där han står i charkdisken.
Shuggie har vuxit upp som yngsta barn med sin alkoholiserade mamma Agnes, som lämnats av sin misshandlande man. Agnes är lite för fin, vill vara för fin, för det gråa, och för de beiga bittra grannfruarna. Och nu har hon inte ens nån man.
Som sagt, det är inte någon Feelgood. Det är så jäkla sorgligt. Hela tiden. Och ändå läser man vidare. Shuggie Bain är Boken finns här och här.
Kristina Sandbergs nya roman har jag längtat efter. Jag sträckläste trilogin om hemmafrun Maj. Har du inte läst dem så har du något att se fram emot. Den här självbiografiska romanen handlar om livet efter framgångarna med trilogin, Augustpriset, hennes pappa dör och hon drabbas själv av aggressiv bröstcancer.
Se dig aldrig om. Liane försvinner från det romantiska hotellet på Ile de La Réunion och hennes man anklagas. Han flyr därifrån med deras dotter. Spännande thriller!
Älskade barn. Blythe vill ge sitt barn all den kärlek hon själv undanhölls när hon växte upp. Men det är inte så lätt med det första barnet, och snart inser hon att det måste vara något som är fel med Violet eller med henne själv. När en tragedi drabbar familjen blir Blythe övertygad om att hennes värsta farhågor är sanna.
Anna Kölén Daphne jobbar som bartender, pluggar litteraturvetenskap och har lovat att aldrig mer dejta. Då möter hon Leo. I honom finner hon både den stora kärleken och en inträdesbiljett till den litterära världen.
Kustobservationer om Liis som arbetar som hyttstäderska på Sverigefärjan från Tallinn och gör korsord för dagstidningen. Spännande huvudperson som gör att jag vill läsa!
Missa inte nästa boktips som kommer den 3 juni.
Tidigare publicerade boktips: